Arlanda, onsdag morgon kl 0625.
Tillbaka i Sverige igen, efter ett mycket bra dygn på jobbet – på väg till och i Finlands andra stad, Tampere.
Anledningen till utflykten var givetvis Insect Face (Enjoy Lavec) deltagande i kvalet till UET-derbyt. Och allt flöt som på räls, så nu är vi i final.
Say YESSSSSSSSSS!
Vår grabb har blivit stor
Den långa resan inleddes i söndags morse, tillsammans med transportören och skötaren Anso, och vår grabb har blivit stor – han skötte mat, vatten och allt helt perfekt. I värmningen höll Insect sig också mycket lugnare än tidigare. Dessutom kändes han mycket smidigare och bättre än vid comebacken senast.
Förväntningarna låg högt inför loppet och jag meddelade Björn att han garanterat skulle vara i striden om hästen bara höll sig lugn och fick ett rygglopp.
Goop J:r svarade med att perfekt glida till ledningen, för att sedan släppa till vinnande Target Hoss (Muscles Yankee). Tyvärr blev det bara 1.15 på varvet, vilket inte riktigt gynnar vår häst, och in i slutsvängen såg ledarinnan seg och slagen ut. Björn backade sig ut i andra ytter!
Det var väldigt nära att utvändiga Yarrah Boko (Coktail Jet) inte kunnat täppa till 300 kvar, men det blev ingen lucka. Samtidigt ryckte Jorma i ledningen. Ridå! Skulle vi missa även denna Derby-final på missflyt?
Rubbet sparat till finalen
Men kort senare tröttnade Fricks häst tacknämligt på innerspår och Björn formligen slängde ner Insect till sargen igen. Och sedan sköt hästen till jättebra och gick i mål kloss i rygg på vinnaren – med huvan och mycket krafter kvar!
- Jormas häst såg trög ut i ett halvvarv så jag bytte rygg in i slutsvängen. Det var synd, för sitter jag kvar är vi ju sämst tvåa. Troligen var det segern som rök, filosoferade Björn efteråt.
Jag var grymt nöjd med allt den här dagen, förutom det lilla då med att vi bara fick en trea istället för en etta. Hästen kändes fräschare och starkare än någonsin, både fysiskt och mentalt, och han var helt obrukad i mål. Med två lopp i kroppen borde formen vara helt på topp till finalen nästa lördag!
Fokus på det som blev rätt, istället för det som blev fel
Så, nu sitter jag här på Arlanda och väntar på flyget vidare till Halmstad. Uppstigning 0345 i Tampere i morse, visar sig vara ingenting för en man som tydligt väljer att fokusera på det som både hästen och alla vi runt om gjort rätt under det senaste halvåret för att vara med i finalen på det här sättet.
Planeringen från min och Kenneths sida blev helrätt, skötseln från Anso likaså. Mickis och Nicolas behandling av knät som spökade i våras, Stefan och Ålands-Mickes jobb med hästens muskler och posturala funktioner, broder Lars I:s hjälp när det småstrulade lite innan avresa. Med mera, med mera…
Plus alla andra i mitt älskade Courant-lag hemma i Halmstad, och Anders i London, som ställt upp och gjort det som har behövts, när det har behövts.
Tacksamhet är verkligen något att eftersträva, och nu får vi göra allt vi kan för att ha hästen i samma, eller ännu bättre, skick till finalen. Det handlar om Europas näst högst doterade lopp – och jag tycker att vi ödmjukt skall sträcka på oss lite extra idag!
Återstår bara att fixa en kusk… =)